KLASSISKT
VIRGINIA LARSSON
1844-1893
Uppvaktning
Akvarell 55x41 cm
Signerad ’Virginia Larsson’
PRIS: 7 500:-
VIRGINIA
LARSSON
EDVARD PERSÉUS
1841-1890
Italiensk mandolinspelare
Olja,
duk 40,5x32 cm
Signerad
’E Perséus’
PRIS: 8 500:-
Proveniens:
Fil dr
Edvard Hammarstedt, Stockholm, intendent vid Nordiska museet
EDVARD PERSÉUS
REINHOLD NORSTEDT
1843-1911
”Gammal stuga, Helsön,
Strömstad”
Olja,
duk på träpannå 28x38,5 cm
Signerad
’Reinhold Norstedt’
samt
betitlad och daterad ’Strömstad Helsön 12 Juli 1880’
PRIS: 3 500:-
Proveniens:
Direktör Ernst Tigerschiöld
Litteratur:
Erik Wettergren ”Reinhold Norstedt” Sveriges Allmänna Konstförenings
publikation XXII, Stockholm 1914, upptagen i katalogdelen som N:r 36, sid 237, avbildad
fig 26, sid 71, beskriven sid 126:
”Sommaren
1880 vistades familjen Norstedt en tid i Strömstad, och i trakten däromkring
tog Reinhold några studier. En liten frisk skiss är ett Skogsparti från Helsön, Strömstad, där
han låter några än belysta, än mörka och mustiga trädstammar teckna sig emot
soligt löfverk (tillh. fru Siberg.
N:r 39). En annan gång ligger en pittoreskt förfallen Gammal stuga på Helsön i skuggan af några träd, som sträcka sig ut öfver henne, men på bägge
sidor breder sig landskapet solbelyst med bergknallar och gula och gröna fält
(tillh. direktör E. Tigerschiöld, N:r 36, fig. 26). Allt det andra, det
skuggade, är grått och brungrönt och himlen är gräddgul, stötande i blått. Vi
ha sett förut, både i månskenslandskapet från 1879 (fig. 21) och By från 1880
(fig. 27), hur han älskar att i landskapet bygga en mörkare hvalfbåge,
genom hvilken den ljusare fonden skymtar fram. Som material för denna båge har
han användt träd och halmstack eller bara löfmassor; nu träffa vi den igen, men nu låter han trädens
grenar och den lappiga stugan bilda porten, genom hvars öppning blicken rusar vidare in mot solljuset.”
REINHOLD
NORSTEDT
KILLIAN ZOLL
1818-1860
Ljusterfiske
Olja, papper lagd på duk 28x38 cm
Signerad a tergo ’K. C. Zoll’
PRIS: 5 800:-
KILLIAN ZOLL
Systrarna
Hildegard och Alfhild Tamm
HILDEGARD THORELL
1850-1930
Två systrar
(Konstnärinnans systerdöttrar, Hildegard (f 1873) och
Alfhild (f 1876) Tamm)
Olja,
duk 81x101 cm
Osignerad
Intyg a
tergo av konstnärens systerdotter Hildegard Tamm:
”Att denna tafla är målad af Hildegard Thorell
intygas härmed
Hildegard Tamm”
PRIS: 9 500:-
HILDEGARD
THORELL
Hildegard
Thorell är något av ett lysande undantag bland svenska 1800-talskonstnärinnor.
När hon var 22 år gifte hon sig med auditören och häradshövdingen Reinhold
Thorell och det var först som gift som hon, uppmuntrad av sin make, så
småningom sökte in till Konstakademien. När Hildegard studerade på Akademien
under åren 1876-79 var hon den enda gifta kvinnliga
eleven. Efter akademiåren reste hon ut i Europa för vidare studier. Via
Köpenhamn och Dresden kom hon så småningom till Paris. Det faktum att Hildegard
som ung gift kvinna reste ensam till Paris för att satsa på sin karriär väckte
en mindre skandal i det småborgerliga Stockholm och det uppmärksammades även i
pressen.
I
Paris delade Hildegard ateljé med Julia Beck och Elisabeth Keyser.
Till ateljén kom framstående konstnärer som Jules Bastien-Lepage
och Léon Bonnat för att ledsaga de svenska konstnärinnorna, där de stod sida
vid sida och målade. Dit kom även läraren från Konstakademien, Georg von Rosen,
på besök en dag och när han fick se Hildegards porträtt av en ung amerikansk
kvinna imponerades han storligen. Även Léon Bonnat uttryckte sin beundran för
konstverket och det kom att ställas ut på Parissalongen 1880, där det väckte
uppmärksamhet och gav Hildegard ett osedvanligt snabbt genombrott på den
internationella konstscenen. Konstverket köptes senare in av Göteborgs
konstmuseum.
1883
väckte Hildegard åter uppmärksamhet på Parissalongen, då hon deltog med
porträttet av sina systerdöttrar Hildegard och Alfhild. På Salongen kallades
målningen ”Små ljusalfer”, men i Nationalmuseums samlingar, där konstverket nu
återfinns, har det numera titeln ”Barnen Hildegard och Alfhild Tamm”. Även om Hildegard Thorell målade en del genrebilder
och stilleben var det framför allt inom just porträttmåleriet som hon kom att
nå sina största framgångar. Inte minst med skildringarna av syskonbarnen, som
Nationalmuseums verk och den nu aktuella målningen, kom hon att skapa något av
det främsta som genren kan uppvisa i det svenska 1800-talsmåleriet.
Efter tre år i Paris återvände
Hildegard till Stockholm och maken. Parets hem på Djurgården kom att bli en
samlingsplats för många av dåtidens konstnärer och författare. Hildegard
Thorell blev agrée vid Konstakademien 1883, men trots
det så stödde hon Opponentrörelsen 1885 och hon var också medlem i
Konstnärsförbundet under åren 1886-91. Bland de många
internationella och inhemska utställningar som Hildegard kom att delta i kan
nämnas Världsutställningen i Paris 1889 och Baltiska utställningen i Malmö
1914. Hon hade en separatutställning på Konstakademien 1917 och där visades
även en Minnesutställning 1932.
EHRNFRIED WAHLQVIST
1815-1895
Folkliv vid Stockholms sluss
Olja, papp-pannå
21,5x29,5 cm, signerad ’EW 1887’
PRIS: 4 500:-
EHRNFRIED
WAHLQVIST
AGNES HEDBERG
1858-1890
Tidningsläsare
Olja, duk 35x45,5 cm
Signerad ’Agnes Hedberg -88’
PRIS: 4 000:-
ERIK ABRAHAMSON
1871-1907
Jägare i eka, Bredlöt,
Svartsjölandet
Olja,
duk 34x60,5 cm
Signerad
’Erik Abrahamson’
samt
betitlad ’Bredlöt
Svartsjölandet’
PRIS: 4 500:-
ERIK ABRAHAMSON
OSCAR TÖRNÅ
1842-1894
Insjölandskap, Mälaren
Olja,
duk 78x125 cm
Signerad
’Oscar Törnå Wellinge
Sept: 1888 (Mälaren)’
PRIS: 15 000:-
OSCAR TÖRNÅ
AUGUST HAGBORG
1852-1921
Strandmotiv med båtar
Olja, träpannå 30,5x40,5 cm
Signerad ’HAGBORG’
PRIS: 12 000:-
AUGUST
HAGBORG
EMMA LÖWSTÄDT-CHADWICK
1855-1932
Franskt landskap herde och
grisar
Olja, duk 60x81 cm
Signerad ’E L CHADWICK’
PRIS: 14 000:-
EMMA
LÖWSTÄDT-CHADWICK
Emma
Löwstädt-Chadwick föddes i Stockholm 1855. Fadern,
som var en välbärgad skräddarmästare, hade själv i unga år haft konstärliga
ambitioner och han kom under hela livet att stödja sin dotter i hennes
konstnärskap. Emma studerade på Konstakademien 1874-80.
Till kamraterna där hörde både Julia Beck och Jenny Nyström. Under åren på
Akademien uppmärksammades Emma för sin stora talang och hon erhöll flera priser
i Akademiens årliga tävlingar.
Efter
att 1879 ha belönats i det årets tävling reste hon till Frankrike för några
månaders studier. Emma tillbringade en tid vid kusten i Bretagne och anslöt sig
där snabbt till de franska strömningarna av friluftsmåleri och begynnande
impressionism. Ett par av målningarna
från detta tillfälle visades på Konstföreningens utställning i Stockholm samma
år och uppmärksammades även i pressen. Följande år var hon åter i Frankrike,
denna gång i Paris, där hon studerade vid Académie
Julian. Hon fick redan vid denna tidpunkt en målning antagen till den så
betydelsefulla Salongen i Paris. Emma Löwstädt-Chadwick
kom därefter att delta i Parissalongen regelbundet under många år och belönades
både 1887 och så sent som 1924 med utmärkelser på Salongen. Även om hon också
målade porträtt och interiörer, så var det framför allt skildringarna av
böndernas och kustbefolkningens vardagsliv som kom att skapa henne ett namn i
det franska konstlivet. Förutom på Parissalongen deltog Emma under en rad år i Champ-de-Mars-salongerna i Paris. Hon ställde även ut på
Världsutställningarna i Paris 1889 och 1900. På 1889 års utställning fick
hennes målning ”Fångvakterska” ett hedersomnämnande. Dessutom var hon representerad på
Världsutställningen i Chicago 1893.
1882
gifte sig Emma med den förmögne amerikanske konstnären Francis Brooks Chadwick.
Paret slog sig ned för gott i Grez, där de drev det kända pensionatet Laurent,
samlingspunkten för de svenska konstnärerna i Grez. Emma Löwstädt-Chadwick
blev på så sätt en viktig centralpunkt i den berömda konstnärskolonien. Hennes
lantliga genremålningar från Grez vittnar om ”frisk ursprunglighet i
iakttagelsen, ett utpräglat formsinne och en stark känsla för ljuset” och bland
åttiotalets svenska målarinnor anses hon vara den som ägde den mest homogena
talangen.
Emma
Löwstädt-Chadwick var med och undertecknade
Opponenternas protestskrivelse mot Konstakademien 1885. Då Konstnärsförbundet
året därpå bildades blev hon medlem och kom sedan att delta i flera av dess
utställningar.
CARL TRÄGÅRDH
1861-1899
Vallgosse med får i skogen
Olja,
duk 81x60 cm
Signerad ’C. Trägårdh’
Utförd
i Frankrike 1895
PRIS: 11 000:-
En
variant på motivet, daterad ’La Guloup 95’ finns på
Malmö Museum. Museets målning beskrives på följande vis i Lennart Hagerfs monografi ”Carl Trägårdh – En svensk
impressionist”, Malmö 1947: ”Plan mark i blekt gult och grönt på vilken står en
vallpojke, iklädd gråbrun hatt och brun kappa över axlarna samt blå byxor. I
den ena handen håller han en käpp och i den andra ett brev. T. v. en fårahjord.
Bakom dessa grå trädstammar samt grön och gul lövvegetation. Blå molnig
himmel.”
CARL TRÄGÅRDH
EVA BONNIER
1857-1909
Bakgård i vinterskrud
Olja, papp-pannå
33x24 cm
Signerad ’Eva Bonnier -89’
PRIS: 65 000:-
EVA BONNIER
GUSTAF THEODOR WALLÉN
1860-1948
Läsande kvinna
Blyerts 33x24 cm (veck)
Signerad ’G. Th. Wallén 3/9 1882’
PRIS: 1 500:-
GUSTAF
THEODOR WALLÉN
ELISABETH WARLING
1858-1915
Flicka i landskap
Olja, duk 37x61 cm
Signerad ’Elisabeth Warling’
Proveniens: Nordén Auktioner, auktion
nr 28, 25-26 maj 1998, kat.nr 71
PRIS: 6 500:-
ELISABETH
WARLING
HERMAN NORRMAN
1864-1906
Flicka
Olja, duk 47x39 cm
Signerad ’Herman Norrman’
PRIS: 12 000:-
HERMAN
NORRMAN
GUSTAVE ALBERT
1866-1905
Vintermotiv från Elfdalen
Olja, duk 35,5x48,5 cm
Signerad ’G. Albert’ samt betitlad och daterad ’Elfdalen 1891’
PRIS: 9 500:-
GUSTAVE ALBERT
Den
nu aktuella målningen utgör en av endast tre kända målningar från konstnärens
vistelse i Älvdalen 1891, enligt Göran M. Silfverstolpe, författare till
”Albert – En landskapsmålares odyssé”.
Gustave
Albert tillhör den lilla exklusiva skara av svenska 1800-talskonstnärer som
rönte sina största framgångar utanför Sveriges gränser. Uppväxt i småstaden
Eskilstuna kom han att få en karriär både i New York och i Paris. Tillsammans
med vännen och kollegan Herman Norrman hade Gustave
Albert begivit sig till New York 1887. Där blev han kvar till slutet på 1890,
då han återvände till Sverige. I februari 1891 begav han sig till Älvdalen.
Under vistelsen där var han inkvarterad hos en länsman Karlström. Denne var
bror till fru Jernbergh, i vars hem Gustave Albert
hade tillbringat mycket tid under uppväxten i Eskilstuna. Det var ett
kultiverat hem med böcker och konst, vilket hade fått en avgörande betydelse
för Gustave Alberts val att bli konstnär.
Efter
åren i New York fann Gustave Albert vinterklimatet i Älvdalen besvärligt, något
som framgår av ett brev som han skrev från Paris i januari 1892 till vännen
August Lindström: ”Nu må fan vara och måla i Sverige den här årstiden. Jag hade
nog i vintras, när jag var i Dalarne.” Gustave Albert hade anlänt till Paris i
oktober 1891 och kom att stanna i Frankrike resten av sitt liv och där nå stora
framgångar. Bland samlarna av hans verk fanns den berömde operasångaren J B
Faure, vars samling, förutom verk av impressionisterna, även innehöll verk av
tre svenska konstnärer, Anders Zorn, Carl Trägårdh och Gustave Albert.
GUNNAR ÅBERG
1869-1894
Flicka med hårband
Olja,
duk 40x32,5 cm
Signerad ’G. Åberg 91’
PRIS: 6 500:-
GUNNAR ÅBERG
AUGUST MALMSTRÖM
1829-1901
”Studie till ’Dunk’”
(Flicka i blå klänning och rosa förkläde)
Olja,
duk på papp-pannå 43,5x27,5 cm
Osignerad
Intyg a
tergo från konstnärens sterbhus
PRIS: 9 500:-
Proveniens:
Konstnärens
kvarlåtenskap
Auktionen
över konstnärens kvarlåtenskap,
Konstnärshuset
i Stockholm 8-9 april 1902, Kat.nr 146
AUGUST
MALMSTRÖM
WILLIAM WESTLEY MANNING
R.B.A., R.O.I., A.R.E.
England 1868-1954
På piren
Olja,
duk 34x40 cm
Signerad ’W. Westley Manning’
PRIS: 7 500:-
William
Westley Manning var verksam som landskapsmålare
och
grafiker. Han utbildade sig vid the Central School of Arts
and Crafts
samt på Academie Julian i Paris (1892). Den i
London
bosatte Manning besökte under flera år St Ives.
GUSTAF RYDBERG
1835-1933
Landskap med träd, studie
Olja, duk 38x61 cm
Osignerad
Intyg a tergo av Ebbe Kock,
bouppteckningsman, daterat 9/3 1959
PRIS: 4 500:-
Proveniens: Direktör Christian Gustaf Rydberg, konstnärens brorson
GUSTAF
RYDBERG
GUSTAF RYDBERG
1835-1933
”Den skånska gården, studie
från Holmeja”
Olja duk 42,5x72,5 cm
Signerad ’G Rydberg’
PRIS: 12 000:-
Litteratur: Helge Kjellin ”Gustaf Rydberg – Skånes målare” SAK,
Stockholm 1925, kat.nr 626 i Kjellins förteckning,
avbildad och beskriven sid 219:
”Sol flödar också över en
annan skånsk gård från samma trakt. Där äro vi åter utanför gården, vi se en
solbelyst, vit ladugårdslånga med komposthög och en staketinhägnad skräpbacke
utanför, vi se infarten till den kringbyggda gården och en mörkskuggad damm i
förgrunden med några simmande ankor.”
Gustaf Rydberg kommer under 1908 in i en ny konstnärlig
kraftperiod, då han målar några av sina allra bästa verk. Han vistas det året i
Holmeja i Skåne.
ALF WALLANDER
1862-1914
Kaffestunden
Pastell
69x53 cm
Signerad ’A. WALLANDER’
PRIS: 7 500:-
ALF
WALLANDER
Alf
Wallander visade tidigt stora konstnärliga talanger. Som femtonåring blev han
1877 antagen vid Slöjdskolan i Stockholm och efter endast ett års studier vann
han inträde vid Konstakademien, där han studerade i sex år. Efter avslutade
studier på Konstakademien studerade Alf Wallander under åren 1885-89
i Paris. Han spenderade även en tid i den svenska konstnärskolonien i Grez
1886. Sommaren detta år tillbringade han dock, liksom flertalet av
parisersvenskarna, i Sverige. Tillsammans med Anders Zorn, Eva Bonnier, August
Hagborg och Robert Thegerström ingick han i Dalarökolonien under juli och
augusti 1886. Ute i den pittoreska lilla badorten vid sundet intill
Jungfrufjärden studerade konstnärerna med stor iver de intagande miljöerna och
resultaten lät inte vänta på sig. Exempelvis var det vid detta tillfälle som Anders
Zorn målade sin så berömda ”Kapprodd”. Följande sommar var Dalarökolonien
likaså aktiv, med Wallander, Zorn och de övriga.
Väl
tillbaka i konstens huvudstad Paris rönte Alf Wallanders talang uppmärksamhet.
Hans oljemålning ”En rolig visa” fick hedersomnämnande på Parissalongen 1889
och samma år erhöll han första klassens medalj på Världsutställningen i Paris
för sin pastell ”Tiggargubbe” (Göteborgs konstmuseum). En utmärkelse som
förutom Wallander även tilldelades Anders Zorn, Carl Larsson och Christian
Eriksson medan andra framstående svenska konstnärer som Bruno Liljefors, Ernst
Josephson och Karl Nordström fick nöja sig med medaljer av andra klass. Den
stora succén på Världsutställningen noterades med jubel i den svenska pressen.
Även
sommaren 1889 var Dalarökolonien livaktig, nu utökad med Richard Bergh och
Ernst Josephson. Robert Thegerström ger i ett brev till Georg Pauli en inblick
i tillvaron på Dalarö: ”Zorn seglar ut två gånger om dagen med sin nakna
värdshusfröken. Wallander beställer ut ett par gånger i veckan dukar fr.
Becker, så stora, att det finns plats för oss alla i lä för dem… Jag glömmer
berätta, att Joseph förefaller fullkomligt normal till och med mindre oroande
än förr i världen, då han ju alltid var så överspänd, att man kunde vänta sig
en explosion… Stackars Joseph, han ser så snäll ut och tycks sätta stort värde
på vänlighet från bekanta.”
De
omstridda opponenterna hade en sympatisör i Alf Wallander och när han efter de
framgångsrika parisåren återvände till Sverige deltog han i deras
utställningar. På utställningen i Stockholm 1890 väckte Wallander stor
uppmärksamhet med sina pasteller. Det var friska verklighetsskildringar, som -
liksom hos opponenterna i övrigt - anknöt mer till de franska realistiska
friluftsmålarna än till de radikala impressionisterna. Framför allt var det
just pastellen som blev Alf Wallanders medium inom bildkonsten och han var sin
tids främste pastellmålare.
Förutom
att vara Sveriges främste pastellmålare kom Alf Wallander att gå till historien
som den store förnyaren av den svenska keramiken och introduktören av Art
Nouveau i Sverige.
Alf
Wallander är bland annat representerad på Nationalmuseum, Göteborgs
konstmuseum, Norrköpings konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde och Thielska
galleriet.
CARL ENEQUIST
1862-1900
Konstnärens brosdotter, Frances
Enequist
Olja, duk 33x43 cm
Osignerad
Påskrift på spännramen ’Målad
av C Enequist’
PRIS: 4 000:-
Carl Evald Enequist föddes 13 september
1862 i Klinte socken på Gotland som son till
tullinspektören och fiolmakaren Lars Johan Enequist
och dennes hustru Charlotta Johanna Enequist, född
Berggren. Han studerade på Konstakademien i Stockholm 1891-93
och på akademiens etsningsskola för Axel Tallberg 1899-1900. Sistnämnda år gick
han bort, endast 37 år gammal. I den nu aktuella målningen har han porträtterat
sin unga brorsdotter Frances Enequist, född 1889
(sedermera gift Hasselman). Med sin breda penselföring och drivna stil uppvisar
konstnären här influenser från Anders Zorn. Vid sidan av måleriet utförde han
etsningar efter gamla mästares målningar. Tre av dessa blad ingick i Föreningen
för Grafisk Konsts årsportföljer 1897 (efter Rembrandt), 1898 (efter Adriaen van Ostade) respektive 1899 (efter Judith Leyster). På samma sätt som i målningen av systerdottern,
visar dessa etsningar på hans stora tekniska skicklighet och hans fallenhet för
människoskildringar.
Carl Enequist etablerade dessutom en
ateljé för konstindustriella mönster och möbelmodeller i Stockholm.
ELIAS ERDTMAN
1862-1945
”Motiv från Torekow”
Olja, duk på pannå 20x35,5 cm
Signerad ’E Erdtman’
PRIS: 5 500:-
ERIK TRYGGELIN
1878-1962
Rödklöver
Olja, duk på pannå 27,5x38 cm
Signerad ’E. Tryggelin’ samt daterad ’9/7 1907’
PRIS: 7 500:-
ALLAN ÖSTERLIND
1855-1938
Flicka som läser för äldre
kvinna
Akvarell 52x40 cm
Signerad ’Osterlind’
PRIS: 3 500:-
ALLAN
ÖSTERLIND
(oljemålning av Ernst Josephson 1880)
Allan
Österlind var en av de första svenska konstnärer som for till Frankrike vid
tiden för friluftsmåleriets genombrott. Efter
studieåren vid Konstakademien 1874-76 reste han 1877
till Paris, där han blev elev till skulptören P. J. Cavelier
vid École des Beaux-Arts. Österlind kom sedan att bli
verksam i Frankrike till sin död med undantag för studieresor till Italien och
Spanien och sporadiska besök i hemlandet. Han var till en början mest verksam
som skulptör men övergick i Frankrike snart till måleriet, där han rönte stora
framgångar. Närmast torde han kunna karakteriseras som en god representant för
det franska naturalistiska friluftsmåleriet såsom det vid denna tid
representerades av Bastien-Lepage och andra.
Österlind var en ofta återkommande utställare på de stora salongerna i Paris.
1887 fick han hedersomnämnande på den ”gamla” Parissalongen och på
Världsutställningen 1889 silvermedalj. 1890 blev han ”associé”
vid den nybildade Société Nationale des Beaux-Arts
och utställde sedan främst på dess salonger på Champ
de Mars. Österlinds mycket goda anseende i det franska kulturlivet resulterade
i att han utmärktes med Hederslegionen. Han tog under 1880-talet livlig del i
de svenska Pariskonstnärernas oppositionsrörelse mot den föråldrade
Konstakademien, deltog 1885 i utställningarna ”Från Seines strand” och
”Opponenternas utställning” i Stockholm och anslöt sig 1886 till det nybildade
Konstnärsförbundet, med vilket han utställde flitigt fram till 1897. Från 1891
tillhörde han också en tid Svenska konstnärernas
förening. Genom sitt giftermål med fransyskan Eugénie
Carré 1879 och goda förbindelser i franska konstnärskretsar kom Allan Österlind
att tidigt frigöra sig från den svenska konstmiljön och helt koncentrera sig på
en karriär i Frankrike; 1898 uteslöts han ur Konstnärsförbundet på grund av
frånvaro från förbundets utställningar.
Allan Österlind
var nära vän med Ernst Josephson, vilken efter sin schism med de i
oppositionsrörelsen mera moderata kamraterna i maj 1886 anslöt sig till
familjen Österlind i Gargilesse i Frankrike. Under
den heta eftersommaren flyttade den lilla kretsen ut till fiskeläget Tréboul vid bretonska kusten. Stärkta av havsluften och de
salta baden, fortsatte de båda kamraterna sitt intensiva arbete, där de hjälpte
varandra med råd och dåd. I två år lever familjen Österlind och Ernst Josephson
tillsammans. De flyttar mellan olika byar på den franska landsbygden och når så
småningom ut till ön Bréhat utanför Bretagne. Det som
till en början verkar som en idyll förmörkas allt mer
av Ernst Josephsons svartsjuka på Österlinds lycka, vilken står i stark
kontrast till hans egen smärtsamma ensamhet. På Bréhat
börjar Allan Österlind och Ernst Josephson med spiritistiska seanser, något som
var på modet vid denna tid. Det är under dessa seanser som Ernst Josephsons
psykos bryter ut. Josephsons psykiska sjukdom och svartsjuka manifesteras i att
han uttrycker en önskan att gifta sig med Allan Österlinds änka sedan denne
själv som Kristus blivit vederbörligen korsfäst. Det som slutligen får paret
Österlind att inse att Ernst Josephson måste föras hem och få vård är när deras
lilla dotter Anna plötsligt berättar att farbror Joseph sagt att han vill offra
henne precis som Gamla Testamentets Abraham var på väg att göra med sin son
Isak.
Svensk-Franska
Konstgalleriets legendariske grundare, Gösta Olson, tillbringade sommaren 1917
på Bréhat och umgicks under denna vistelse dagligen
med Allan Österlind. Han fick då berättat för sig att när Allan Österlind förde
Josephson hem till Sverige så stod sjukvårdare och väntade för att ta hand om
Josephson – men de tog Österlind i stället. ”Det förvånar mig inte” skriver
Gösta Olson i sina memoarer, ”för han var något av en fanatiker och såg ut som
en sådan.” Gösta Olson berättar också om med vilken stor vördnad Allan
Österlind behandlades av alla människor på Bréhat,
från mairen till öns minst betydande invånare.
Franska
staten inköpte 1888 Allan Österlinds målning ”La fin de la journée”
(”Vid dagens slut”) och placerade den i museet i Tours. Ett motiv med
bondkvinnor i Bretagne fanns tidigare i Luxembourgmuseet i Paris. Dessutom är
han representerad i museet i Chateauroux, Institut Tessin i Paris, Ateneum i
Helsingfors samt på Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum.
ANTON GENBERG
1862-1939
Björkar i vårljus
Olja, duk 70x90 cm
Signerad ’A. Genberg’
PRIS: 16 000:-
ANTON
GENBERG
VILHELM BEHM
1859-1934
Vinterlandskap
Olja, duk 55x73 cm
Signerad ’Vilh.
Behm’
PRIS: 5 500:-
VILHELM
BEHM
SIRI SCHOTTE
1867-1951
Landskap
Olja, träpannå 24x15 cm
Signerad ’S. Schotte
99’
PRIS: 2 000:-
SIRI
SCHOTTE
SIRI SCHOTTE
1867-1951
Skogsstig
Olja, duk på papp-pannå
32,5x24 cm
Osignerad
PRIS: 1 200:-
HELMER OSSLUND
1866-1938
Porträtt av gammal dam
(Sjuksyster på röd stol)
Olja, duk på pannå 41,5x30 cm
Signerad ’HELM. OSSLUND’
PRIS: 7 500:-
Utställd:
Galleri Samlaren 1944
Lunds konstförening 1946
Karlstads konstförening 1946
HELMER
OSSLUND
ELSA SCHULTZ-MOBERGER
1879-1978
Flicka vid fönster
Olja,
duk 52x48 cm
Signerad ’E. Schultz Moberger’
PRIS: 3 800:-
CARL JOHANSSON
1863-1944
”Septemberafton”
Olja,
duk 50x73 cm
Signerad
’Carl Johansson 1913’
PRIS: 5 700:-
CARL JOHANSSON
THURE WALLNER
1888-1965
Katt i landskap
Olja,
duk 82x87,5 cm
Signerad
’Th. WALLNER
1916’
PRIS: 23 000:-
ERNST SMITH
1868-1945
”En brittsommardag på Östersjön”
Olja,
duk 34,5x42,5 cm
Signerad
’Ernst Smith’
PRIS: 3 500:-
ANTON GENBERG
1862-1939
”Motiv från Norrtelje”
Olja,
duk 65x92 cm
Signerad
’Genberg 1929’
PRIS: 8 500:-
ANTON
GENBERG
ANDERS JÖNSSON
1884-1965
Gustaf Fröding
Brons
Höjd 49 cm (64 cm inklusive stensockel)
Signerad ’Anders Jönsson’
Gjutarstämpel ’Otto Meyers
Eftr. Fud.’
PRIS: 17 000:-
Anders
Jönsson i ateljén 1948
ANDERS
JÖNSSON
(oljemålning
av Cora Sandel omkr 1913)
Anders Jönsson var under åren 1913-29
gift
med den norska författarinnan Cora Sandel.
”Jag strävar efter att ge
linjen klarhet och styrka, jag söker balans i massorna och rytm i
kompositionen.” (Anders Jönsson 1913)
Den skånske skulptören Anders Jönsson skolades i en internationell
miljö. 1905 började han sin utbildning till skulptör i München. Året därpå var
han tillbaka i Sverige, men två år senare begav han sig till Paris för
skulpturstudier. Åren 1912-16 innehade han statens
resestipendium samt 1918-19 ett stipendium från Konstakademien. Under alla
dessa år vistades han tidtals i Italien, mest dock i Paris, där han var verksam
1915-20. Efter hemflyttningen bosatte han sig 1921 i
Stockholm.
Under sina tidiga år i Paris utförde Anders Jönsson i en av Rodin
inspirerad, målerisk stil en rad figurgrupper i marmor (”Paolo och Francesca”
utställd på Salongen 1909, ”Kyssen” 1910, ”Problème d’amour”, utställd på Salongen 1910). Det dröjde dock inte
länge förrän han anslöt sig till den reaktion mot Rodins plastik som i
Frankrike betecknas med namn som Bourdelle och Maillol. Studiet av antik skulptur förde honom snart till
en större och enklare form, ”en förandligad realism”. Som exempel kan nämnas
hans stora kvinnotorso i fransk kalksten i Nationalmuseum.
Anders Jönsson ställde ut första gången i Salon des Artistes français i Paris 1909, varvid han erhöll ”mention honorable”. Han tillhörde konstnärsgruppen ”De
tolv” och deltog i dess utställningar i Skåne, Köpenhamn och Stockholm. Han
deltog vidare i Baltiska utställningen i Malmö 1914, skulpturutställningen på
Liljevalchs konsthall i Stockholm 1921 och i ett flertal av Sveriges allmänna
konstförenings utställningar. Han hade en separatutställning på Malmö museum
1910 och en uppmärksammad utställning i Paris 1920.
Förutom den nu aktuella bysten av Gustaf Fröding, har Anders
Jönsson utfört en kolossalbyst av Hjalmar Branting (granit 1922), porträtt av
Matilda Jungstedt (marmor 1924, Kungliga teatern), porträttbyst av Gustaf V
(1924, i brons i Nationalmuseum, i marmor i Stockholms slott). Dessutom har han
bl a
utfört ”Barnbrunnen” (brons 1913, Malmö), ”Elementens kamp” (fontänskulptur
1930, Göteborg) och ”Snäckan” (fontänskulptur med reliefer 1925).
TORE
WAHLSTRÖM
1879-1908
Man med lie
Akvarell
och tusch 23x12 cm
Signerad
’TORE WAHLSTRÖM Feb.
-98’
Pris: 4 000:-
Den i
Gamla Upsala födde Tore Wahlström var en av de största talangerna i sin
generation. Han studerade vid Konstnärsförbundets andra målarskola, där han var
allmänt avhållen och beundrad. ”Kring
denne blonde upplänning vältränad som en ung idrottsman, slagfärdig och vänlig,
stod en nimbus av talang och lyckosamhet. Hans närmaste kamrater, Ivar
Arosenius, Bror Lindh och John Ekman räknade med en lysande framtid för honom.
Lärarna, framför allt Bergh, uppskattade oreserverat båda hans naturliga
färgbegåvning och hans öppna självständiga väsen.” (Sixten Strömbom)
Redan
1902 kunde Tore Wahlström efter Richard Berghs uppmaning debutera vid
Konstnärsförbundets utställningar i Stockholm och Krefeld
och han deltog inbjuden i dess första Verdandiutställning i Upsala samt
följande utställningar i Göteborg, Helsingborg och Köpenhamn 1903. Denna tidiga
debut spände förhoppningarna ännu mer om Wahlströms konstnärliga möjligheter. På
Berghs inrådan förvärvade de stora mecenaterna Prins Eugen, Pontus Fürstenberg
och Ernest Thiel arbeten av Tore Wahlström.
En
sviktande hälsa kom dock att sätta stopp för vad som annars troligen skulle ha
blivit ett av vårt lands främsta konstnärskap. Tore hade 1899 fått söka vård
för en mindre lungblödning. På hösten 1902 drabbades han av ett allvarligt
återfall, vilket föranledde vård på Mörsils
sanatorium i Jämtland. De följande åren erbjöd en ojämn kamp mot sjukdomen.
Genom Richard Berghs outtröttliga hjälpsamhet kunde Tore med ekonomiskt stöd av
Pontus Fürstenberg och ett stipendium från Konstnärsförbundet från hösten 1903
vistas i Santa Cruz på Teneriffa. 1904 blev han tvungen att återvända hem. Han
fick endast leva ytterligare fyra år. I december 1908, dagen efter sin
29-årsdag, gick Tore Wahlström bort och Sverige hade därmed förlorat ett av
sina främsta konstnärslöften.
Verk av
Tore Wahlström är mycket sällsynta. Trots en liten produktion var den
tillräckligt betydande för att ge Sixten Strömbom anledning att senare
inrangera Wahlström som den på sitt vis ”kanske
mest karaktäristiska representanten för den ännu nationellt och bygdebundet
trosvissa konstnärsungdomen av 1899-1903”.
SAM UHRDIN
1886-1964
Gitarrspelande kulla
Olja,
duk 73x60 cm
Signerad
’Sam Uhrdin
-53’
PRIS: 6 500:-