KLASSISKT

VIRGINIA LARSSON

1844-1893

Uppvaktning

Akvarell 55x41 cm

Signerad ’Virginia Larsson’

PRIS: 7 500:-

VIRGINIA LARSSON

EDVARD PERSÉUS

1841-1890

Italiensk mandolinspelare

Olja, duk 40,5x32 cm

Signerad ’E Perséus’

PRIS: 8 500:-

Proveniens:

Fil dr Edvard Hammarstedt, Stockholm, intendent vid Nordiska museet

EDVARD PERSÉUS

REINHOLD NORSTEDT

1843-1911

”Gammal stuga, Helsön, Strömstad”

Olja, duk på träpannå 28x38,5 cm

Signerad ’Reinhold Norstedt’

samt betitlad och daterad ’Strömstad Helsön 12 Juli 1880’

PRIS: 3 500:-

Proveniens: Direktör Ernst Tigerschiöld

Litteratur: Erik Wettergren ”Reinhold Norstedt” Sveriges Allmänna Konstförenings publikation XXII, Stockholm 1914, upptagen i katalogdelen som N:r 36, sid 237, avbildad fig 26, sid 71, beskriven sid 126:

”Sommaren 1880 vistades familjen Norstedt en tid i Strömstad, och i trakten däromkring tog Reinhold några studier. En liten frisk skiss är ett Skogsparti från Helsön, Strömstad, där han låter några än belysta, än mörka och mustiga trädstammar teckna sig emot soligt löfverk (tillh. fru Siberg. N:r 39). En annan gång ligger en pittoreskt förfallen Gammal stuga på Helsön i skuggan af några träd, som sträcka sig ut öfver henne, men på bägge sidor breder sig landskapet solbelyst med bergknallar och gula och gröna fält (tillh. direktör E. Tigerschiöld, N:r 36, fig. 26). Allt det andra, det skuggade, är grått och brungrönt och himlen är gräddgul, stötande i blått. Vi ha sett förut, både i månskenslandskapet från 1879 (fig. 21) och By från 1880 (fig. 27), hur han älskar att i landskapet bygga en mörkare hvalfbåge, genom hvilken den ljusare fonden skymtar fram. Som material för denna båge har han användt träd och halmstack eller bara löfmassor; nu träffa vi den igen, men nu låter han trädens grenar och den lappiga stugan bilda porten, genom hvars öppning blicken rusar vidare in mot solljuset.”

REINHOLD NORSTEDT

KILLIAN ZOLL

1818-1860

Ljusterfiske

Olja, papper lagd på duk 28x38 cm

Signerad a tergo ’K. C. Zoll’

PRIS: 5 800:-

KILLIAN ZOLL

Systrarna Hildegard och Alfhild Tamm

HILDEGARD THORELL

1850-1930

Två systrar

(Konstnärinnans systerdöttrar, Hildegard (f 1873) och Alfhild (f 1876) Tamm)

Olja, duk 81x101 cm

Osignerad

Intyg a tergo av konstnärens systerdotter Hildegard Tamm:

”Att denna tafla är målad af Hildegard Thorell

intygas härmed

Hildegard Tamm”

PRIS: 9 500:-

HILDEGARD THORELL

Hildegard Thorell är något av ett lysande undantag bland svenska 1800-talskonstnärinnor. När hon var 22 år gifte hon sig med auditören och häradshövdingen Reinhold Thorell och det var först som gift som hon, uppmuntrad av sin make, så småningom sökte in till Konstakademien. När Hildegard studerade på Akademien under åren 1876-79 var hon den enda gifta kvinnliga eleven. Efter akademiåren reste hon ut i Europa för vidare studier. Via Köpenhamn och Dresden kom hon så småningom till Paris. Det faktum att Hildegard som ung gift kvinna reste ensam till Paris för att satsa på sin karriär väckte en mindre skandal i det småborgerliga Stockholm och det uppmärksammades även i pressen.

I Paris delade Hildegard ateljé med Julia Beck och Elisabeth Keyser. Till ateljén kom framstående konstnärer som Jules Bastien-Lepage och Léon Bonnat för att ledsaga de svenska konstnärinnorna, där de stod sida vid sida och målade. Dit kom även läraren från Konstakademien, Georg von Rosen, på besök en dag och när han fick se Hildegards porträtt av en ung amerikansk kvinna imponerades han storligen. Även Léon Bonnat uttryckte sin beundran för konstverket och det kom att ställas ut på Parissalongen 1880, där det väckte uppmärksamhet och gav Hildegard ett osedvanligt snabbt genombrott på den internationella konstscenen. Konstverket köptes senare in av Göteborgs konstmuseum.

1883 väckte Hildegard åter uppmärksamhet på Parissalongen, då hon deltog med porträttet av sina systerdöttrar Hildegard och Alfhild. På Salongen kallades målningen ”Små ljusalfer”, men i Nationalmuseums samlingar, där konstverket nu återfinns, har det numera titeln ”Barnen Hildegard och Alfhild Tamm”. Även om Hildegard Thorell målade en del genrebilder och stilleben var det framför allt inom just porträttmåleriet som hon kom att nå sina största framgångar. Inte minst med skildringarna av syskonbarnen, som Nationalmuseums verk och den nu aktuella målningen, kom hon att skapa något av det främsta som genren kan uppvisa i det svenska 1800-talsmåleriet.

Efter tre år i Paris återvände Hildegard till Stockholm och maken. Parets hem på Djurgården kom att bli en samlingsplats för många av dåtidens konstnärer och författare. Hildegard Thorell blev agrée vid Konstakademien 1883, men trots det så stödde hon Opponentrörelsen 1885 och hon var också medlem i Konstnärsförbundet under åren 1886-91. Bland de många internationella och inhemska utställningar som Hildegard kom att delta i kan nämnas Världsutställningen i Paris 1889 och Baltiska utställningen i Malmö 1914. Hon hade en separatutställning på Konstakademien 1917 och där visades även en Minnesutställning 1932.

EHRNFRIED WAHLQVIST

1815-1895

Folkliv vid Stockholms sluss

Olja, papp-pannå 21,5x29,5 cm, signerad ’EW 1887’

PRIS: 4 500:-

EHRNFRIED WAHLQVIST

AGNES HEDBERG

1858-1890

Tidningsläsare

Olja, duk 35x45,5 cm

Signerad ’Agnes Hedberg -88’

PRIS: 4 000:-

ERIK ABRAHAMSON

1871-1907

Jägare i eka, Bredlöt, Svartsjölandet

Olja, duk 34x60,5 cm

Signerad ’Erik Abrahamson’

samt betitlad ’Bredlöt Svartsjölandet’

PRIS: 4 500:-

ERIK ABRAHAMSON

OSCAR TÖRNÅ

1842-1894

Insjölandskap, Mälaren

Olja, duk 78x125 cm

Signerad ’Oscar Törnå Wellinge Sept: 1888 (Mälaren)’

PRIS: 15 000:-

OSCAR TÖRNÅ

AUGUST HAGBORG

1852-1921

Strandmotiv med båtar

Olja, träpannå 30,5x40,5 cm

Signerad ’HAGBORG’

PRIS: 12 000:-

AUGUST HAGBORG

EMMA LÖWSTÄDT-CHADWICK

1855-1932

Franskt landskap herde och grisar

Olja, duk 60x81 cm

Signerad ’E L CHADWICK’

PRIS: 14 000:-

EMMA LÖWSTÄDT-CHADWICK

Emma Löwstädt-Chadwick föddes i Stockholm 1855. Fadern, som var en välbärgad skräddarmästare, hade själv i unga år haft konstärliga ambitioner och han kom under hela livet att stödja sin dotter i hennes konstnärskap. Emma studerade på Konstakademien 1874-80. Till kamraterna där hörde både Julia Beck och Jenny Nyström. Under åren på Akademien uppmärksammades Emma för sin stora talang och hon erhöll flera priser i Akademiens årliga tävlingar.

Efter att 1879 ha belönats i det årets tävling reste hon till Frankrike för några månaders studier. Emma tillbringade en tid vid kusten i Bretagne och anslöt sig där snabbt till de franska strömningarna av friluftsmåleri och begynnande impressionism. Ett par av målningarna från detta tillfälle visades på Konstföreningens utställning i Stockholm samma år och uppmärksammades även i pressen. Följande år var hon åter i Frankrike, denna gång i Paris, där hon studerade vid Académie Julian. Hon fick redan vid denna tidpunkt en målning antagen till den så betydelsefulla Salongen i Paris. Emma Löwstädt-Chadwick kom därefter att delta i Parissalongen regelbundet under många år och belönades både 1887 och så sent som 1924 med utmärkelser på Salongen. Även om hon också målade porträtt och interiörer, så var det framför allt skildringarna av böndernas och kustbefolkningens vardagsliv som kom att skapa henne ett namn i det franska konstlivet. Förutom på Parissalongen deltog Emma under en rad år i Champ-de-Mars-salongerna i Paris. Hon ställde även ut på Världsutställningarna i Paris 1889 och 1900. På 1889 års utställning fick hennes målning ”Fångvakterska” ett hedersomnämnande. Dessutom var hon representerad på Världsutställningen i Chicago 1893.

1882 gifte sig Emma med den förmögne amerikanske konstnären Francis Brooks Chadwick. Paret slog sig ned för gott i Grez, där de drev det kända pensionatet Laurent, samlingspunkten för de svenska konstnärerna i Grez. Emma Löwstädt-Chadwick blev på så sätt en viktig centralpunkt i den berömda konstnärskolonien. Hennes lantliga genremålningar från Grez vittnar om ”frisk ursprunglighet i iakttagelsen, ett utpräglat formsinne och en stark känsla för ljuset” och bland åttiotalets svenska målarinnor anses hon vara den som ägde den mest homogena talangen.

Emma Löwstädt-Chadwick var med och undertecknade Opponenternas protestskrivelse mot Konstakademien 1885. Då Konstnärsförbundet året därpå bildades blev hon medlem och kom sedan att delta i flera av dess utställningar.

CARL TRÄGÅRDH

1861-1899

Vallgosse med får i skogen

Olja, duk 81x60 cm

Signerad ’C. Trägårdh’

Utförd i Frankrike 1895

PRIS: 11 000:-

En variant på motivet, daterad ’La Guloup 95’ finns på Malmö Museum. Museets målning beskrives på följande vis i Lennart Hagerfs monografi ”Carl Trägårdh – En svensk impressionist”, Malmö 1947: ”Plan mark i blekt gult och grönt på vilken står en vallpojke, iklädd gråbrun hatt och brun kappa över axlarna samt blå byxor. I den ena handen håller han en käpp och i den andra ett brev. T. v. en fårahjord. Bakom dessa grå trädstammar samt grön och gul lövvegetation. Blå molnig himmel.”

CARL TRÄGÅRDH

EVA BONNIER

1857-1909

Bakgård i vinterskrud

Olja, papp-pannå 33x24 cm

Signerad ’Eva Bonnier -89’

PRIS: 65 000:-

EVA BONNIER

GUSTAF THEODOR WALLÉN

1860-1948

Läsande kvinna

Blyerts 33x24 cm (veck)

Signerad ’G. Th. Wallén 3/9 1882’

PRIS: 1 500:-

GUSTAF THEODOR WALLÉN

ELISABETH WARLING

1858-1915

Flicka i landskap

Olja, duk 37x61 cm

Signerad ’Elisabeth Warling’

Proveniens: Nordén Auktioner, auktion nr 28, 25-26 maj 1998, kat.nr 71

PRIS: 6 500:-

ELISABETH WARLING

HERMAN NORRMAN

1864-1906

Flicka

Olja, duk 47x39 cm

Signerad ’Herman Norrman’

PRIS: 12 000:-

HERMAN NORRMAN

GUSTAVE ALBERT

1866-1905

Vintermotiv från Elfdalen

Olja, duk 35,5x48,5 cm

Signerad ’G. Albert’ samt betitlad och daterad ’Elfdalen 1891’

PRIS: 9 500:-

GUSTAVE ALBERT

Den nu aktuella målningen utgör en av endast tre kända målningar från konstnärens vistelse i Älvdalen 1891, enligt Göran M. Silfverstolpe, författare till ”Albert – En landskapsmålares odyssé”.

Gustave Albert tillhör den lilla exklusiva skara av svenska 1800-talskonstnärer som rönte sina största framgångar utanför Sveriges gränser. Uppväxt i småstaden Eskilstuna kom han att få en karriär både i New York och i Paris. Tillsammans med vännen och kollegan Herman Norrman hade Gustave Albert begivit sig till New York 1887. Där blev han kvar till slutet på 1890, då han återvände till Sverige. I februari 1891 begav han sig till Älvdalen. Under vistelsen där var han inkvarterad hos en länsman Karlström. Denne var bror till fru Jernbergh, i vars hem Gustave Albert hade tillbringat mycket tid under uppväxten i Eskilstuna. Det var ett kultiverat hem med böcker och konst, vilket hade fått en avgörande betydelse för Gustave Alberts val att bli konstnär.

Efter åren i New York fann Gustave Albert vinterklimatet i Älvdalen besvärligt, något som framgår av ett brev som han skrev från Paris i januari 1892 till vännen August Lindström: ”Nu må fan vara och måla i Sverige den här årstiden. Jag hade nog i vintras, när jag var i Dalarne.” Gustave Albert hade anlänt till Paris i oktober 1891 och kom att stanna i Frankrike resten av sitt liv och där nå stora framgångar. Bland samlarna av hans verk fanns den berömde operasångaren J B Faure, vars samling, förutom verk av impressionisterna, även innehöll verk av tre svenska konstnärer, Anders Zorn, Carl Trägårdh och Gustave Albert.

GUNNAR ÅBERG

1869-1894

Flicka med hårband

Olja, duk 40x32,5 cm

Signerad ’G. Åberg 91’

PRIS: 6 500:-

GUNNAR ÅBERG

AUGUST MALMSTRÖM

1829-1901

”Studie till ’Dunk’”

(Flicka i blå klänning och rosa förkläde)

Olja, duk på papp-pannå 43,5x27,5 cm

Osignerad

Intyg a tergo från konstnärens sterbhus

PRIS: 9 500:-

Proveniens:

Konstnärens kvarlåtenskap

Auktionen över konstnärens kvarlåtenskap,

Konstnärshuset i Stockholm 8-9 april 1902, Kat.nr 146

AUGUST MALMSTRÖM

WILLIAM WESTLEY MANNING

R.B.A., R.O.I., A.R.E.

England 1868-1954

På piren

Olja, duk 34x40 cm

Signerad ’W. Westley Manning’

PRIS: 7 500:-

William Westley Manning var verksam som landskapsmålare

och grafiker. Han utbildade sig vid the Central School of Arts

and Crafts samt på Academie Julian i Paris (1892). Den i

London bosatte Manning besökte under flera år St Ives.

GUSTAF RYDBERG

1835-1933

Landskap med träd, studie

Olja, duk 38x61 cm

Osignerad

Intyg a tergo av Ebbe Kock, bouppteckningsman, daterat 9/3 1959

PRIS: 4 500:-

Proveniens: Direktör Christian Gustaf Rydberg, konstnärens brorson

GUSTAF RYDBERG

GUSTAF RYDBERG

1835-1933

”Den skånska gården, studie från Holmeja”

Olja duk 42,5x72,5 cm

Signerad ’G Rydberg’

PRIS: 12 000:-

Litteratur: Helge Kjellin ”Gustaf Rydberg – Skånes målare” SAK,

Stockholm 1925, kat.nr 626 i Kjellins förteckning,

avbildad och beskriven sid 219:

”Sol flödar också över en annan skånsk gård från samma trakt. Där äro vi åter utanför gården, vi se en solbelyst, vit ladugårdslånga med komposthög och en staketinhägnad skräpbacke utanför, vi se infarten till den kringbyggda gården och en mörkskuggad damm i förgrunden med några simmande ankor.”

Gustaf Rydberg kommer under 1908 in i en ny konstnärlig kraftperiod, då han målar några av sina allra bästa verk. Han vistas det året i Holmeja i Skåne.

ALF WALLANDER

1862-1914

Kaffestunden

Pastell 69x53 cm

Signerad ’A. WALLANDER’

PRIS: 7 500:-

ALF WALLANDER

Alf Wallander visade tidigt stora konstnärliga talanger. Som femtonåring blev han 1877 antagen vid Slöjdskolan i Stockholm och efter endast ett års studier vann han inträde vid Konstakademien, där han studerade i sex år. Efter avslutade studier på Konstakademien studerade Alf Wallander under åren 1885-89 i Paris. Han spenderade även en tid i den svenska konstnärskolonien i Grez 1886. Sommaren detta år tillbringade han dock, liksom flertalet av parisersvenskarna, i Sverige. Tillsammans med Anders Zorn, Eva Bonnier, August Hagborg och Robert Thegerström ingick han i Dalarökolonien under juli och augusti 1886. Ute i den pittoreska lilla badorten vid sundet intill Jungfrufjärden studerade konstnärerna med stor iver de intagande miljöerna och resultaten lät inte vänta på sig. Exempelvis var det vid detta tillfälle som Anders Zorn målade sin så berömda ”Kapprodd”. Följande sommar var Dalarökolonien likaså aktiv, med Wallander, Zorn och de övriga.

Väl tillbaka i konstens huvudstad Paris rönte Alf Wallanders talang uppmärksamhet. Hans oljemålning ”En rolig visa” fick hedersomnämnande på Parissalongen 1889 och samma år erhöll han första klassens medalj på Världsutställningen i Paris för sin pastell ”Tiggargubbe” (Göteborgs konstmuseum). En utmärkelse som förutom Wallander även tilldelades Anders Zorn, Carl Larsson och Christian Eriksson medan andra framstående svenska konstnärer som Bruno Liljefors, Ernst Josephson och Karl Nordström fick nöja sig med medaljer av andra klass. Den stora succén på Världsutställningen noterades med jubel i den svenska pressen.

Även sommaren 1889 var Dalarökolonien livaktig, nu utökad med Richard Bergh och Ernst Josephson. Robert Thegerström ger i ett brev till Georg Pauli en inblick i tillvaron på Dalarö: ”Zorn seglar ut två gånger om dagen med sin nakna värdshusfröken. Wallander beställer ut ett par gånger i veckan dukar fr. Becker, så stora, att det finns plats för oss alla i lä för dem… Jag glömmer berätta, att Joseph förefaller fullkomligt normal till och med mindre oroande än förr i världen, då han ju alltid var så överspänd, att man kunde vänta sig en explosion… Stackars Joseph, han ser så snäll ut och tycks sätta stort värde på vänlighet från bekanta.”

De omstridda opponenterna hade en sympatisör i Alf Wallander och när han efter de framgångsrika parisåren återvände till Sverige deltog han i deras utställningar. På utställningen i Stockholm 1890 väckte Wallander stor uppmärksamhet med sina pasteller. Det var friska verklighetsskildringar, som - liksom hos opponenterna i övrigt - anknöt mer till de franska realistiska friluftsmålarna än till de radikala impressionisterna. Framför allt var det just pastellen som blev Alf Wallanders medium inom bildkonsten och han var sin tids främste pastellmålare.

Förutom att vara Sveriges främste pastellmålare kom Alf Wallander att gå till historien som den store förnyaren av den svenska keramiken och introduktören av Art Nouveau i Sverige.

Alf Wallander är bland annat representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde och Thielska galleriet.

CARL ENEQUIST

1862-1900

Konstnärens brosdotter, Frances Enequist

Olja, duk 33x43 cm

Osignerad

Påskrift på spännramen ’Målad av C Enequist’

PRIS: 4 000:-

Carl Evald Enequist föddes 13 september 1862 i Klinte socken på Gotland som son till tullinspektören och fiolmakaren Lars Johan Enequist och dennes hustru Charlotta Johanna Enequist, född Berggren. Han studerade på Konstakademien i Stockholm 1891-93 och på akademiens etsningsskola för Axel Tallberg 1899-1900. Sistnämnda år gick han bort, endast 37 år gammal. I den nu aktuella målningen har han porträtterat sin unga brorsdotter Frances Enequist, född 1889 (sedermera gift Hasselman). Med sin breda penselföring och drivna stil uppvisar konstnären här influenser från Anders Zorn. Vid sidan av måleriet utförde han etsningar efter gamla mästares målningar. Tre av dessa blad ingick i Föreningen för Grafisk Konsts årsportföljer 1897 (efter Rembrandt), 1898 (efter Adriaen van Ostade) respektive 1899 (efter Judith Leyster). På samma sätt som i målningen av systerdottern, visar dessa etsningar på hans stora tekniska skicklighet och hans fallenhet för människoskildringar.

Carl Enequist etablerade dessutom en ateljé för konstindustriella mönster och möbelmodeller i Stockholm.

ELIAS ERDTMAN

1862-1945

”Motiv från Torekow”

Olja, duk på pannå 20x35,5 cm

Signerad ’E Erdtman’

PRIS: 5 500:-

ERIK TRYGGELIN

1878-1962

Rödklöver

Olja, duk på pannå 27,5x38 cm

Signerad ’E. Tryggelin’ samt daterad ’9/7 1907’

PRIS: 7 500:-

ALLAN ÖSTERLIND

1855-1938

Flicka som läser för äldre kvinna

Akvarell 52x40 cm

Signerad ’Osterlind’

PRIS: 3 500:-

ALLAN ÖSTERLIND

(oljemålning av Ernst Josephson 1880)

Allan Österlind var en av de första svenska konstnärer som for till Frankrike vid tiden för friluftsmåleriets genombrott. Efter studieåren vid Konstakademien 1874-76 reste han 1877 till Paris, där han blev elev till skulptören P. J. Cavelier vid École des Beaux-Arts. Österlind kom sedan att bli verksam i Frankrike till sin död med undantag för studieresor till Italien och Spanien och sporadiska besök i hemlandet. Han var till en början mest verksam som skulptör men övergick i Frankrike snart till måleriet, där han rönte stora framgångar. Närmast torde han kunna karakteriseras som en god representant för det franska naturalistiska friluftsmåleriet såsom det vid denna tid representerades av Bastien-Lepage och andra. Österlind var en ofta återkommande utställare på de stora salongerna i Paris. 1887 fick han hedersomnämnande på den ”gamla” Parissalongen och på Världsutställningen 1889 silvermedalj. 1890 blev han ”associé” vid den nybildade Société Nationale des Beaux-Arts och utställde sedan främst på dess salonger på Champ de Mars. Österlinds mycket goda anseende i det franska kulturlivet resulterade i att han utmärktes med Hederslegionen. Han tog under 1880-talet livlig del i de svenska Pariskonstnärernas oppositionsrörelse mot den föråldrade Konstakademien, deltog 1885 i utställningarna ”Från Seines strand” och ”Opponenternas utställning” i Stockholm och anslöt sig 1886 till det nybildade Konstnärsförbundet, med vilket han utställde flitigt fram till 1897. Från 1891 tillhörde han också en tid Svenska konstnärernas förening. Genom sitt giftermål med fransyskan Eugénie Carré 1879 och goda förbindelser i franska konstnärskretsar kom Allan Österlind att tidigt frigöra sig från den svenska konstmiljön och helt koncentrera sig på en karriär i Frankrike; 1898 uteslöts han ur Konstnärsförbundet på grund av frånvaro från förbundets utställningar.

Allan Österlind var nära vän med Ernst Josephson, vilken efter sin schism med de i oppositionsrörelsen mera moderata kamraterna i maj 1886 anslöt sig till familjen Österlind i Gargilesse i Frankrike. Under den heta eftersommaren flyttade den lilla kretsen ut till fiskeläget Tréboul vid bretonska kusten. Stärkta av havsluften och de salta baden, fortsatte de båda kamraterna sitt intensiva arbete, där de hjälpte varandra med råd och dåd. I två år lever familjen Österlind och Ernst Josephson tillsammans. De flyttar mellan olika byar på den franska landsbygden och når så småningom ut till ön Bréhat utanför Bretagne. Det som till en början verkar som en idyll förmörkas allt mer av Ernst Josephsons svartsjuka på Österlinds lycka, vilken står i stark kontrast till hans egen smärtsamma ensamhet. På Bréhat börjar Allan Österlind och Ernst Josephson med spiritistiska seanser, något som var på modet vid denna tid. Det är under dessa seanser som Ernst Josephsons psykos bryter ut. Josephsons psykiska sjukdom och svartsjuka manifesteras i att han uttrycker en önskan att gifta sig med Allan Österlinds änka sedan denne själv som Kristus blivit vederbörligen korsfäst. Det som slutligen får paret Österlind att inse att Ernst Josephson måste föras hem och få vård är när deras lilla dotter Anna plötsligt berättar att farbror Joseph sagt att han vill offra henne precis som Gamla Testamentets Abraham var på väg att göra med sin son Isak.

Svensk-Franska Konstgalleriets legendariske grundare, Gösta Olson, tillbringade sommaren 1917 på Bréhat och umgicks under denna vistelse dagligen med Allan Österlind. Han fick då berättat för sig att när Allan Österlind förde Josephson hem till Sverige så stod sjukvårdare och väntade för att ta hand om Josephson – men de tog Österlind i stället. ”Det förvånar mig inte” skriver Gösta Olson i sina memoarer, ”för han var något av en fanatiker och såg ut som en sådan.” Gösta Olson berättar också om med vilken stor vördnad Allan Österlind behandlades av alla människor på Bréhat, från mairen till öns minst betydande invånare.

Franska staten inköpte 1888 Allan Österlinds målning ”La fin de la journée” (”Vid dagens slut”) och placerade den i museet i Tours. Ett motiv med bondkvinnor i Bretagne fanns tidigare i Luxembourgmuseet i Paris. Dessutom är han representerad i museet i Chateauroux, Institut Tessin i Paris, Ateneum i Helsingfors samt på Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum.

ANTON GENBERG

1862-1939

Björkar i vårljus

Olja, duk 70x90 cm

Signerad ’A. Genberg’

PRIS: 16 000:-

ANTON GENBERG

VILHELM BEHM

1859-1934

Vinterlandskap

Olja, duk 55x73 cm

Signerad ’Vilh. Behm’

PRIS: 5 500:-

VILHELM BEHM

SIRI SCHOTTE

1867-1951

Landskap

Olja, träpannå 24x15 cm

Signerad ’S. Schotte 99’

PRIS: 2 000:-

SIRI SCHOTTE

SIRI SCHOTTE

1867-1951

Skogsstig

Olja, duk på papp-pannå 32,5x24 cm

Osignerad

PRIS: 1 200:-

HELMER OSSLUND

1866-1938

Porträtt av gammal dam

(Sjuksyster på röd stol)

Olja, duk på pannå 41,5x30 cm

Signerad ’HELM. OSSLUND’

PRIS: 7 500:-

Utställd:

Galleri Samlaren 1944

Lunds konstförening 1946

Karlstads konstförening 1946

HELMER OSSLUND

ELSA SCHULTZ-MOBERGER

1879-1978

Flicka vid fönster

Olja, duk 52x48 cm

Signerad ’E. Schultz Moberger’

PRIS: 3 800:-

CARL JOHANSSON

1863-1944

”Septemberafton”

Olja, duk 50x73 cm

Signerad ’Carl Johansson 1913’

PRIS: 5 700:-

CARL JOHANSSON

THURE WALLNER

1888-1965

Katt i landskap

Olja, duk 82x87,5 cm

Signerad ’Th. WALLNER 1916’

PRIS: 23 000:-

ERNST SMITH

1868-1945

”En brittsommardag på Östersjön”

Olja, duk 34,5x42,5 cm

Signerad ’Ernst Smith’

PRIS: 3 500:-

ANTON GENBERG

1862-1939

”Motiv från Norrtelje”

Olja, duk 65x92 cm

Signerad ’Genberg 1929’

PRIS: 8 500:-

ANTON GENBERG

ANDERS JÖNSSON

1884-1965

Gustaf Fröding

Brons

Höjd 49 cm (64 cm inklusive stensockel)

Signerad ’Anders Jönsson’

Gjutarstämpel ’Otto Meyers Eftr. Fud.’

PRIS: 17 000:-

Anders Jönsson i ateljén 1948

ANDERS JÖNSSON

(oljemålning av Cora Sandel omkr 1913)

Anders Jönsson var under åren 1913-29 gift

med den norska författarinnan Cora Sandel.

”Jag strävar efter att ge linjen klarhet och styrka, jag söker balans i massorna och rytm i kompositionen.” (Anders Jönsson 1913)

Den skånske skulptören Anders Jönsson skolades i en internationell miljö. 1905 började han sin utbildning till skulptör i München. Året därpå var han tillbaka i Sverige, men två år senare begav han sig till Paris för skulpturstudier. Åren 1912-16 innehade han statens resestipendium samt 1918-19 ett stipendium från Konstakademien. Under alla dessa år vistades han tidtals i Italien, mest dock i Paris, där han var verksam 1915-20. Efter hemflyttningen bosatte han sig 1921 i Stockholm.

Under sina tidiga år i Paris utförde Anders Jönsson i en av Rodin inspirerad, målerisk stil en rad figurgrupper i marmor (”Paolo och Francesca” utställd på Salongen 1909, ”Kyssen” 1910, ”Problème d’amour”, utställd på Salongen 1910). Det dröjde dock inte länge förrän han anslöt sig till den reaktion mot Rodins plastik som i Frankrike betecknas med namn som Bourdelle och Maillol. Studiet av antik skulptur förde honom snart till en större och enklare form, ”en förandligad realism”. Som exempel kan nämnas hans stora kvinnotorso i fransk kalksten i Nationalmuseum.

Anders Jönsson ställde ut första gången i Salon des Artistes français i Paris 1909, varvid han erhöll ”mention honorable”. Han tillhörde konstnärsgruppen ”De tolv” och deltog i dess utställningar i Skåne, Köpenhamn och Stockholm. Han deltog vidare i Baltiska utställningen i Malmö 1914, skulpturutställningen på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1921 och i ett flertal av Sveriges allmänna konstförenings utställningar. Han hade en separatutställning på Malmö museum 1910 och en uppmärksammad utställning i Paris 1920.

Förutom den nu aktuella bysten av Gustaf Fröding, har Anders Jönsson utfört en kolossalbyst av Hjalmar Branting (granit 1922), porträtt av Matilda Jungstedt (marmor 1924, Kungliga teatern), porträttbyst av Gustaf V (1924, i brons i Nationalmuseum, i marmor i Stockholms slott). Dessutom har han bl a utfört ”Barnbrunnen” (brons 1913, Malmö), ”Elementens kamp” (fontänskulptur 1930, Göteborg) och ”Snäckan” (fontänskulptur med reliefer 1925).

TORE WAHLSTRÖM

1879-1908

Man med lie

Akvarell och tusch 23x12 cm

Signerad ’TORE WAHLSTRÖM Feb. -98’

Pris: 4 000:-

Den i Gamla Upsala födde Tore Wahlström var en av de största talangerna i sin generation. Han studerade vid Konstnärsförbundets andra målarskola, där han var allmänt avhållen och beundrad. ”Kring denne blonde upplänning vältränad som en ung idrottsman, slagfärdig och vänlig, stod en nimbus av talang och lyckosamhet. Hans närmaste kamrater, Ivar Arosenius, Bror Lindh och John Ekman räknade med en lysande framtid för honom. Lärarna, framför allt Bergh, uppskattade oreserverat båda hans naturliga färgbegåvning och hans öppna självständiga väsen.” (Sixten Strömbom)

Redan 1902 kunde Tore Wahlström efter Richard Berghs uppmaning debutera vid Konstnärsförbundets utställningar i Stockholm och Krefeld och han deltog inbjuden i dess första Verdandiutställning i Upsala samt följande utställningar i Göteborg, Helsingborg och Köpenhamn 1903. Denna tidiga debut spände förhoppningarna ännu mer om Wahlströms konstnärliga möjligheter. På Berghs inrådan förvärvade de stora mecenaterna Prins Eugen, Pontus Fürstenberg och Ernest Thiel arbeten av Tore Wahlström.

En sviktande hälsa kom dock att sätta stopp för vad som annars troligen skulle ha blivit ett av vårt lands främsta konstnärskap. Tore hade 1899 fått söka vård för en mindre lungblödning. På hösten 1902 drabbades han av ett allvarligt återfall, vilket föranledde vård på Mörsils sanatorium i Jämtland. De följande åren erbjöd en ojämn kamp mot sjukdomen. Genom Richard Berghs outtröttliga hjälpsamhet kunde Tore med ekonomiskt stöd av Pontus Fürstenberg och ett stipendium från Konstnärsförbundet från hösten 1903 vistas i Santa Cruz på Teneriffa. 1904 blev han tvungen att återvända hem. Han fick endast leva ytterligare fyra år. I december 1908, dagen efter sin 29-årsdag, gick Tore Wahlström bort och Sverige hade därmed förlorat ett av sina främsta konstnärslöften.

Verk av Tore Wahlström är mycket sällsynta. Trots en liten produktion var den tillräckligt betydande för att ge Sixten Strömbom anledning att senare inrangera Wahlström som den på sitt vis ”kanske mest karaktäristiska representanten för den ännu nationellt och bygdebundet trosvissa konstnärsungdomen av 1899-1903”.

SAM UHRDIN

1886-1964

Gitarrspelande kulla

Olja, duk 73x60 cm

Signerad ’Sam Uhrdin -53’

PRIS: 6 500:-